Blattnickseles historia
Namnet Blattnicksele är besläktat med sådana ord som Blähtje (stor slätt), Blaiken (platt land, även fjäll) och Nick (bukt, Nikkaluokta i norra Lappland är bekant). Alltså skulle Blattnicksele betyda ”ett brett sel med platt land på ömse sidor”.Ett flertal äldre samer ger denna tydning. Plattnikken eller Blattnikken är det ursprungliga namnet.Tillägget av ”sele” är en tautologi gjord av svenskar.
De första nybyggarna slog sig ner här på 1700-talet och det äldsta bevarade huset är ”bryggstun”
hos Siri Renman nuvarande Renmansgården som byggdes i början av 1800-talet
hos Siri Renman nuvarande Renmansgården som byggdes i början av 1800-talet
De första nybyggarna levde på jakt, fiske och det lilla jordbruket.
Det var självhushåll. Man odlade korn, råg, potatis och rovor.
Det har funnits kvarnar både i Kvarnbäcken och Huftabäcken.
Från början utgjordes de främsta färdvägarna av älvar, sjöar, gångstigar och vintervägar.
År 1878 påbörjades brytningen av ”Storlandsvägen” längs Vindelälven till Lycksele sockengräns.
Den var klar 1885. Järnvägen i sin tur var klar 1925.
De hade elva barn. Pojkarna blev gästgiverikuskar redan före tonåren och
flickorna fick tidigt lära sig att sköta stora hushåll. Gästgiveriet upphörde 1920.
Telegrafverket och gästgifvaren NO Renman rörande telegram-expediering från och till telegram expeditionen i Blattnicksele.
I augusti år 1912 uttalades behovet av en poststation i Blattnicksele. Därifrån skulle då utgå gångpost till
Saxnäs – Stensund – Giltjaur – Åbacka – Juktå – Huftasjö och åter Blattnicksele.
Samma år ville man ha post fyra gånger i veckan, men jägmästare Gaunitz tyckte att det räckte med tre gånger.
År 1962 blev det daglig post till Blattnicksele.
Senare flyttades posten till Österås och Betty Karlsson (gift Fjellström) tog över.
När järnvägen kom 1925 byggdes posthuset vid järnvägsstationen. posthuset till vänster
Bengt Karlsson började med taxi 1925. Han byggde då det hus där nuvarande affär,
efter många ombyggnader, fortfarande finns kvar. Hans hustru Sigrid öppnade kafé och sybehörsaffär år 1928.
Viola Alenius övertog så småningom affären och byggde eget 1935.
I början av 1900-talet hade Sofia Bäckström Lanthandel på södra sidan. Hon fick konkurrens av Jonas Gradin år 1912,
som byggde och öppnade affär på norra sidan älven. Sofia slutade med sin affär men Gradin fortsatte.
Blattnicksele Kooperativa förening bildades omkring 1918, med Mandus Netterstad och C.G. Fjellström m.fl. i styrelsen.
Första åren användes Fjellströms bagarstuga som affärslokal, men efter branden 1921 byggdes egen lokal.
År 1925 blev Blattnicksele upplyst. Byborna slog sig samman och byggde ett kraftverk i Huftabäcken.
Den 8:e januari 1920 bildades den första pingstförsamlingen i Janne Alenius stora kök av 21 personer.
Namnet blev ”Blattnicksele fria församling”, senare ”Filadelfia”.
I början av 20-talet bildades en I.O.G.T.-förening. Initiativtagare var Mandus Netterstad.
Omkring 1930 inköptes och iordningställdes en gammal järnvägsbarack och den blev ett bra Ordenhus.
I köket hos Anselm Renman, januari 1935, bildades Blattnicksele I.F. Axel Strömberg blev ordförande,
Hugo Halleberg sekreterare och Hjalmar Westerlund kassör. Skytteföreningen bildades omkring 1936.
Knut Fjellström blev ordförande.
Föreningens skyttar hade stora framgångar under 40-talet.
Detta är ett utdrag ur ett dokument som heter ”Gräv där du står” en redovisning
av en studiecirkel i Blattnicksele.